Upp till 45 procent av all energi vi förbrukar går till uppvärmning, ventilation och kylning av fastigheter. Eftersom utsläppen av växthusgaser ökar och energipriserna stiger kan man lätt säga att företaget SEEC:s lösning med smarta, termiska energilager i form av borrhål ligger i tiden. Genom att lagra energi i marken i stället för att producera ny minskar man förstås energiförbrukningen avsevärt.
SEEC:s lösning låter enkel: Sommarens värme sparas i smarta termiska borrhål under mark för att kunna användas på vintern, och omvänt sparas vinterns kyla på samma sätt till sommaren. Riktigt så enkelt är det emellertid inte och de som har försökt pumpa ner energi i vanliga borrhål för att försöka spara den har hittills misslyckats, eftersom energiförlusterna har blivit för stora.
Bergvärme och borrhålslager där man lagrar energi är egentligen inget nytt. Bergvärme finns i var och varannan villa och bygger på att dra ut energi ur marken som sedan rinner till. Det gör att man inte kan borra hålen för tätt, vilket de flesta känner till. Det finns även andra fungerande lösningar där energi pumpas ned i marken för att lagras. Ett exempel är den akvifär där man lagrar värme och kyla under Arlanda flygplats.
SEEC:s teknik bygger på fyra så kallade energilagerprinciper: balanserade energilager, lågtemperaturssystem, kostnadseffektiv energibalansering samt intelligent mätning och styrning. Tidigare har det varit ett stort problem att få energin att stanna kvar i energilagren. Genom att utgå från dessa principer har SEEC kommit tillrätta med detta problem och förfinat tekniken på ett antal punkter.
Även energilager är något man arbetat med sedan 1970-talet. Det innebär att man sätter borrhål tätt för att leda ner spillvärme från till exempel kylanläggningar.
Det som är unikt med SEEC:s teknik är att man har skapat ett system som styr, reglerar och optimerar lagringshålen.
– När du försöker lagra värme eller kyla i borrhål uppstår stora energiförluster. Det vi har gjort annorlunda är ett system som gör att man kan kontrollera och styra hur man laddar och laddar ur lagren. På så sätt får man väsentligt mindre energiförluster, säger Andreas Andersson, vd på SEEC.
SEEC:s styrsystem kopplar lagren till olika zoner, eller ringar, som kontrolleras individuellt. Man kan hela tiden styra var kylan eller värmen ska lagras och just detta ger stora optimeringsmöjligheter.
– Det är vår styr- och reglerteknik som är det unika med lösningen. Ingen annan har utvecklat något liknande. Vi kallar det för optimized borehole thermal energy storage, men jag brukar också kalla det för smart termisk borrhålslagring.
SEEC:s styrteknik kan, jämfört med traditionella energilager, minska energiförlusterna med 20 till 30 procent.
– Men ofta ersätter ju vår teknik gamla oljelösningar och då blir energieffektiviseringarna förstås enorma.
Intresset för energilagerteknik ökar enligt Andreas Andersson kraftigt.
– Vi är ju fortfarande relativt nya på marknaden, så det som säljer mest är fortfarande ostyrda lager. Vår lösning är en komplett energilösning som passar fastigheter över 3 000 kvadratmeter, säger Andreas Andersson.
Han vill gärna poängtera att tekniken också är en stark möjliggörare för övrig miljöteknik. För att kunna lagra energi under marken måste det ju finnas energi. Därför kan en SEEC-installation enligt Andreas Andersson kombineras med satsningar på solpaneler, solfångare, markslang eller andra lösningar för att ta tillvara på all spillvärme man kan.
I dag är SEEC:s lösning med i flera förstudier, främst i Sverige. Tekniken är i drift sedan 2008 på en idrottsplats i Katrineholm, där ett smart energilager värmer upp en konstgräsplan. Ett bostadsområde i Sigtuna har byggts med SEEC:s energilager och ett i Uppsala byggs just nu på samma sätt. Företagets teknik installeras också i en stor fabrik som är under uppbyggnad i Norge.
– I Katrineholm fick vi ner driftskostnaderna med 90 procent, säger Andreas Andersson och konstaterar att marknaden är väldigt stor.
– Visst, vår första kund fanns i offentlig sektor och därför är vi stora där, men marknaden är ju egentligen oändlig. Överallt där det finns säsonger, med sommar och vinter, kan man lagra värme och kyla och på så sätt få ner primärenergianvändningen drastiskt, det vill säga att den energi man betalar för minskas.
SEEC:s lösning låter enkel: Sommarens värme sparas i smarta termiska borrhål under mark för att kunna användas på vintern, och omvänt sparas vinterns kyla på samma sätt till sommaren. Riktigt så enkelt är det emellertid inte och de som har försökt pumpa ner energi i vanliga borrhål för att försöka spara den har hittills misslyckats, eftersom energiförlusterna har blivit för stora.
Bergvärme och borrhålslager där man lagrar energi är egentligen inget nytt. Bergvärme finns i var och varannan villa och bygger på att dra ut energi ur marken som sedan rinner till. Det gör att man inte kan borra hålen för tätt, vilket de flesta känner till. Det finns även andra fungerande lösningar där energi pumpas ned i marken för att lagras. Ett exempel är den akvifär där man lagrar värme och kyla under Arlanda flygplats.
SEEC:s teknik bygger på fyra så kallade energilagerprinciper: balanserade energilager, lågtemperaturssystem, kostnadseffektiv energibalansering samt intelligent mätning och styrning. Tidigare har det varit ett stort problem att få energin att stanna kvar i energilagren. Genom att utgå från dessa principer har SEEC kommit tillrätta med detta problem och förfinat tekniken på ett antal punkter.
Även energilager är något man arbetat med sedan 1970-talet. Det innebär att man sätter borrhål tätt för att leda ner spillvärme från till exempel kylanläggningar.
Det som är unikt med SEEC:s teknik är att man har skapat ett system som styr, reglerar och optimerar lagringshålen.
– När du försöker lagra värme eller kyla i borrhål uppstår stora energiförluster. Det vi har gjort annorlunda är ett system som gör att man kan kontrollera och styra hur man laddar och laddar ur lagren. På så sätt får man väsentligt mindre energiförluster, säger Andreas Andersson, vd på SEEC.
SEEC:s styrsystem kopplar lagren till olika zoner, eller ringar, som kontrolleras individuellt. Man kan hela tiden styra var kylan eller värmen ska lagras och just detta ger stora optimeringsmöjligheter.
– Det är vår styr- och reglerteknik som är det unika med lösningen. Ingen annan har utvecklat något liknande. Vi kallar det för optimized borehole thermal energy storage, men jag brukar också kalla det för smart termisk borrhålslagring.
SEEC:s styrteknik kan, jämfört med traditionella energilager, minska energiförlusterna med 20 till 30 procent.
– Men ofta ersätter ju vår teknik gamla oljelösningar och då blir energieffektiviseringarna förstås enorma.
Intresset för energilagerteknik ökar enligt Andreas Andersson kraftigt.
– Vi är ju fortfarande relativt nya på marknaden, så det som säljer mest är fortfarande ostyrda lager. Vår lösning är en komplett energilösning som passar fastigheter över 3 000 kvadratmeter, säger Andreas Andersson.
Han vill gärna poängtera att tekniken också är en stark möjliggörare för övrig miljöteknik. För att kunna lagra energi under marken måste det ju finnas energi. Därför kan en SEEC-installation enligt Andreas Andersson kombineras med satsningar på solpaneler, solfångare, markslang eller andra lösningar för att ta tillvara på all spillvärme man kan.
I dag är SEEC:s lösning med i flera förstudier, främst i Sverige. Tekniken är i drift sedan 2008 på en idrottsplats i Katrineholm, där ett smart energilager värmer upp en konstgräsplan. Ett bostadsområde i Sigtuna har byggts med SEEC:s energilager och ett i Uppsala byggs just nu på samma sätt. Företagets teknik installeras också i en stor fabrik som är under uppbyggnad i Norge.
– I Katrineholm fick vi ner driftskostnaderna med 90 procent, säger Andreas Andersson och konstaterar att marknaden är väldigt stor.
– Visst, vår första kund fanns i offentlig sektor och därför är vi stora där, men marknaden är ju egentligen oändlig. Överallt där det finns säsonger, med sommar och vinter, kan man lagra värme och kyla och på så sätt få ner primärenergianvändningen drastiskt, det vill säga att den energi man betalar för minskas.
