Av
Amerikanska viltvårdares ständiga problem är hur man ska få stopp på stora, farliga djur som uppretade älgar och björnar, utan att döda dem. Det kan till exempel gälla att rädda en människa vid ett björnangrepp, eller om man vill undersöka om ett djur har en skada. Bedövningspilar är dyrbara och inte särskilt snabbverkande. Ett stort djur kan hinna försvinna innan bedövningsmedlet hunnit verka och då måste man leta upp det innan det hinner vakna igen.
Problem vi inte har i Sverige, nallebjörnar som inte är så snälla.
I Alaska har man som bekant problem med björnar och arga älgar, men, säger Taser själva i en intervju i en alaskatidning: Vi har en nischmarknad: rädda människor. Den största marknaden för Taser är pappor som köper vapnet till sina college-döttrar.
Nu har Taser, tillverkaren av elpistoler, tagit fram en variant för djur med tjock hud och päls, kallad Wildlife Taser. Den har en räckvidd på 10 meter, har lasersikte och skjuter tre skott utan att behöva laddas om.
En studie från viltvårdsinstitutionen Department of Fish and Game visar att tasern är effektiv när det gäller att få stopp på älgar och björnar. Studien påbörjades efter en händelse när en viltvårdare hade ett otrevligt möte med en älghona som hade två kalvar som fastnat i något. Honan ville in te låta voiltvårdaren komma i närheten. Hona gick till attack mot viltvårdaren och den medföljande polismannen.
Polismannen drog sin Taser och sköt älgen, som förlorade kontrollen över frambenet och föll till marken. Efter det började institutionen provskjuta på brunbjörnar och älgar och man fann att både älgar och björnar förblir orörliga i omkring 30 sekunder. Blodprov visar att djuren upplever stress men att den går över ganska snart. Djuren hämtar sig snabbare från ett taserskott än efter en bedövningspil.
I olika händelser har amerikansk polis skjutit en älg som trasslat in sig i taggtråd med Taser, klippt loss den och sett den springa iväg efter de 25 sekunder som bedövningen varade. En annan händelse involverade en viltvårdare som fick ett samtal om en ettårig älg som sprang omkring med en galvaniserad kycklingmatningsapparat över huvudet. Älgen hade stoppat ned huvudet i apparatens tratt och såg nu inte särskilt bra. Viltvårdaren fällde älgen med ett Tasr-skott, hans medhjälpare sprang fram och drog av metalltratten och undersökte om det fanns några skador. Uppenbarligen fanns det inga skador så medhjälparen kom tillbaka till viltvårdaren som stängde av Tasern. Djuret reste sig och sprang iväg. Det fina, säger viltvårdaren, är att vi inte behövde använda bedövningsmedel. Det finns alltid en risk med att skjuta bedövningspilar. Vissa bedövningsmedel är farliga och det är 60-70% risk att djuret dör om man måste använda höga doser.
Givetvis protesterar djurvännerna, men viltvårdarna anser att elpistoler är ett bra val. Djurvännerna tycker att man kan använda gummikulor istället, men viltvårdarna, som uppenbarligen provat, säger stora älgar och björnar inte påverkas särskilt mycket av gummikulor.
Tasern fungerar så att den skjuter iväg två pilar mot offret, drivna med en kvävgaspuls. Tidigare modeller använde en krutladdning, men då klassades de som vapen i vissa amerikanska stater, så man fick byta till kvävgas. Luringar, de där amerikanerna.. Pilarna sitter ihop med vapnet med 10 meter långa ledningar. De borrar sig in offrets hud, eller fastnar i kläderna eftersom pilarna har hullingar längst fram. Då lägger vapnet ut en hög spänning mellan elektroderna, uppåt 15 kilovolt i en första puls, kallad Arc Phase. Pulsen klarar av att slå igenom 5 centimeter kläder. När väl en joniserad kanal byggts upp i luften, genom kläderna, övergår vapnet till Stim Phase och försöker pressa så mycket ström som möjligt genom offret.
De små runda flisorna som far iväg framåt ur vapnet är identifikationsetiketter med vapnets serienummer. De kan användas för att spåra vilket vapen det var som avfyrades om en brottsutredning skulle kräva det.
Medan strömmen flyter gör den musklerna okänsliga för vidare order från hjärnan genom att ställa till fullständig oreda bland jonerna i muskelcellerna. Det tar ett tag för cellerna att reda upp förhållandet och under den tiden. Älgar och björnar har visat sig bli förlamade mellan 15 och 30 sekunder av ett taserskott. Det är nog för att viltvårdare ska hinna fram och övermanna djuret, eller sätta in en bedövningsspruta på det ställe där den ska sättas in för bäst verkan.
Det finns dock en gräns för vad spetsarna kan tränga igenom. Blir du anfallen av en våldsam sköldpadda är det fortfarande spetsig pinne som gäller.
Djurskyddsföreningen har dock en klok inställning till problemet med att skjuta på djur. Det bästa är att se till att det inte finns ätbart avfall tillgängligt, så går björnarna någon annan stans.
Taser: www.taser.com
Problem vi inte har i Sverige, nallebjörnar som inte är så snälla.
I Alaska har man som bekant problem med björnar och arga älgar, men, säger Taser själva i en intervju i en alaskatidning: Vi har en nischmarknad: rädda människor. Den största marknaden för Taser är pappor som köper vapnet till sina college-döttrar.
Nu har Taser, tillverkaren av elpistoler, tagit fram en variant för djur med tjock hud och päls, kallad Wildlife Taser. Den har en räckvidd på 10 meter, har lasersikte och skjuter tre skott utan att behöva laddas om.
En studie från viltvårdsinstitutionen Department of Fish and Game visar att tasern är effektiv när det gäller att få stopp på älgar och björnar. Studien påbörjades efter en händelse när en viltvårdare hade ett otrevligt möte med en älghona som hade två kalvar som fastnat i något. Honan ville in te låta voiltvårdaren komma i närheten. Hona gick till attack mot viltvårdaren och den medföljande polismannen.
Polismannen drog sin Taser och sköt älgen, som förlorade kontrollen över frambenet och föll till marken. Efter det började institutionen provskjuta på brunbjörnar och älgar och man fann att både älgar och björnar förblir orörliga i omkring 30 sekunder. Blodprov visar att djuren upplever stress men att den går över ganska snart. Djuren hämtar sig snabbare från ett taserskott än efter en bedövningspil.
I olika händelser har amerikansk polis skjutit en älg som trasslat in sig i taggtråd med Taser, klippt loss den och sett den springa iväg efter de 25 sekunder som bedövningen varade. En annan händelse involverade en viltvårdare som fick ett samtal om en ettårig älg som sprang omkring med en galvaniserad kycklingmatningsapparat över huvudet. Älgen hade stoppat ned huvudet i apparatens tratt och såg nu inte särskilt bra. Viltvårdaren fällde älgen med ett Tasr-skott, hans medhjälpare sprang fram och drog av metalltratten och undersökte om det fanns några skador. Uppenbarligen fanns det inga skador så medhjälparen kom tillbaka till viltvårdaren som stängde av Tasern. Djuret reste sig och sprang iväg. Det fina, säger viltvårdaren, är att vi inte behövde använda bedövningsmedel. Det finns alltid en risk med att skjuta bedövningspilar. Vissa bedövningsmedel är farliga och det är 60-70% risk att djuret dör om man måste använda höga doser.
Givetvis protesterar djurvännerna, men viltvårdarna anser att elpistoler är ett bra val. Djurvännerna tycker att man kan använda gummikulor istället, men viltvårdarna, som uppenbarligen provat, säger stora älgar och björnar inte påverkas särskilt mycket av gummikulor.
Tasern fungerar så att den skjuter iväg två pilar mot offret, drivna med en kvävgaspuls. Tidigare modeller använde en krutladdning, men då klassades de som vapen i vissa amerikanska stater, så man fick byta till kvävgas. Luringar, de där amerikanerna.. Pilarna sitter ihop med vapnet med 10 meter långa ledningar. De borrar sig in offrets hud, eller fastnar i kläderna eftersom pilarna har hullingar längst fram. Då lägger vapnet ut en hög spänning mellan elektroderna, uppåt 15 kilovolt i en första puls, kallad Arc Phase. Pulsen klarar av att slå igenom 5 centimeter kläder. När väl en joniserad kanal byggts upp i luften, genom kläderna, övergår vapnet till Stim Phase och försöker pressa så mycket ström som möjligt genom offret.
De små runda flisorna som far iväg framåt ur vapnet är identifikationsetiketter med vapnets serienummer. De kan användas för att spåra vilket vapen det var som avfyrades om en brottsutredning skulle kräva det.
Medan strömmen flyter gör den musklerna okänsliga för vidare order från hjärnan genom att ställa till fullständig oreda bland jonerna i muskelcellerna. Det tar ett tag för cellerna att reda upp förhållandet och under den tiden. Älgar och björnar har visat sig bli förlamade mellan 15 och 30 sekunder av ett taserskott. Det är nog för att viltvårdare ska hinna fram och övermanna djuret, eller sätta in en bedövningsspruta på det ställe där den ska sättas in för bäst verkan.
Det finns dock en gräns för vad spetsarna kan tränga igenom. Blir du anfallen av en våldsam sköldpadda är det fortfarande spetsig pinne som gäller.
Djurskyddsföreningen har dock en klok inställning till problemet med att skjuta på djur. Det bästa är att se till att det inte finns ätbart avfall tillgängligt, så går björnarna någon annan stans.
Taser: www.taser.com
