Katakomb är en underjordisk begravningsplats. Ordet går tillbaka på "Coemeterium ad catacumbas" som är namnet på helgonet Sebastians gravområde vid Via Appia i Rom. Det finns för närvarande drygt fyrtio kända katakomber, med rum åt runt två miljoner kroppar, mellan 6 och 20 meter under markytan.
Stockholm har också katakomber, tunnelbanan kallas de, men städer som Paris, Neapel och Rom har haft sina sedan kristendomens intåg. De uppstod inte som följd av kristendomsförföljelser, utan de kristna följde sin tids lagar som förbjöd begravning innanför stadens murar. Att de tidiga kristna via tron på återuppståndelsen, inte ville kremera sina döda likt romarna, var ytterligare en anledning till att gräva och efter behov utvidga dessa underjordiska begravningsplatser - som, om alla tunnlar placeras i en rak linje efter varandra, skulle resultera i en tunnel lika lång som Italien.
Till skillnad från tunnelbanan har katakomberna varit svåra att kartera, kanske främst för att de kringlar och krånglar sig så mycket och för att GPS inte når ned under marken. Att kartera manuellt med teodolit och måttband skulle ta en mansålder. Därför har det för det mesta fått vara. Ända till Trimbles laserscanner och programmet 3D-Analyst från australiska ADAM-Tech sattes på jobbet.

Här har olika delar av St. Domitillas katakomb färgkodats för att man ska kunna särskilja de olika gravarna. Bild: N. Zimmermann.
Roms katakomber härstammar från andra århundradet efter Kristus och användes som begravningsplats för kristna, judar och hedningar (i olika katakomber, förståss). En österrikisk forskare, Norbert Zimmerman vid Wiens Vetenskapsakademi och tio av hans medarbetare bestämde sig för att laserscanna St. Domitillas katakomb. De började 2006 och hade hunnit ungefär två tredjedelar år 2007, och arbetet fortskrider.
Domitilla är den största av alla katakomber, ungefär 15 kilometer lång och med flera våningar. Den höggs ut i den mjuka vulkaniska klippan av de kristna, men användes uppenbarligen tidigare eftersom man också funnit hedniska målningar. Från början var det hela ett projekt kring att dokumentera alla de målningar man visste fanns på väggarna i vissa gravkammare för att på så sätt öka kunskapen om den tidiga kristendomen och dess ikonografi. Fram till projektets början hade bara ungefär 500 meter av katakomben varit tillgänglig för allmänheten, på grund av oron för säkerheten.

Här sitter herr Zimmermann och scannar.
Nu är det mesta scannat och fotograferat och det går bra att röra sig längs hela katakomben i datorn och se den som den såg ut från början. Beklaghligtvis är alltihop inte utlagt på Internet än, men låt oss hoppas att det snart kommer en webbplats där man kan gå på ofarlig utfärd i underjorden.
Principen är att laserscannern ställs på ett stativ i katakombens början och får svepa runt med en laserstråle och ta mått på alla punkter den kan se. Resultatet blir ett sk punktmoln (point cloud) med utrymmets mått korrekta ned på en tiondels millimeter eller bättre.

Det här är den råa punktmängden, vita punkter på svart bakgrund. Vad vi ser här är den så kallade ”Kung Davids kammare”
Punkterna byggs kopplas sedan ihop till ett nät (mesh) och blir såleders till ytor.

Samtidigt tar scannern högupplösta digitalbilder av väggarna från samma utsiktspunkt. Efteråt kan man lägga in punktmolnet i ett CAD-program och tapetsera det med digitalbilderna.
När ett rum är klart flyttas scannern till nästa rum och korridorerna däremellan osv och alla punktmängder skarvas ihop i CAD-programmet. Slutligen har man hela katakomben som ett punktmoln med påklistrade digitalbilder och det går bra att färdas genom alla gångar och rum och titta nära på alla väggmålningar, kolla in skeletten och leta efter skatter, om man så önskar.

En ingångshall kallad "Galleria dei Flavi" konstruerades ursprungligen med nischer där man ställde sarkofager. Den är helt bemålad med fresker och ytterst komplex.

Den andra bilden visar hur det hela ser ut när man tapetserat galleriet med digitalbilder av väggmålningarna.

Totalt resulterade St. Domitilla i 4 miljarder punkter. Under tre kampanjer år 2007 lyckades man dokumentera ungefär 2/3 av katakomben. Vid slutet av året hade man haft scannern stående på cirka 1200 ställen och har nu scannat alla områden som är bemålade. Foto: N. Zimmermann.

Den här bilden visar Norbert Zommerman i en dramatisk vy nedifrån. Man förstår vilka enorma rum och hallar det rör sig om, ibland i flera våningar på varandra.

Givetvis har forskarteamet avbildat sig själv i tre dimensioner. Herr och fru Punktmoln står i mitten.










